Nyhetsbrev SEIdrott

Nyhetsbrev SEIdrott

Om nyhetsbreven

Projektet Socialt entreprenörskap inom idrotten (SEIdrott.se) kommer i fortsättningen att ge ut ett enkelt nyhetsbrev ungefär varannan månad.

Nyhetsbrev nr 5: 11 april 2016

NyhetsbrevPosted by Katarina Schenker Mon, April 11, 2016 17:17:03

KIOSK i statlig utredning

Den statliga utredningen ”Palett för ett stärkt civilsamhälle”, SOU 2016:13 föreslår bland annat åtgärder för att ge ökad kunskap hos det offentliga, tydligare myndighetsstyrning och krav på konsekvensanalyser avseende civilsamhället. Utredningen lämnar också förslag för att öka civilsamhällets möjligheter att delta i upphandling och idéburna offentliga partnerskap samt om förbättrat administrativt stöd till organisationerna. Vidare föreslår utredningen åtgärder för att värna om civilsamhällets roll i demokratin och för att öka mångfalden bland de som deltar i civilsamhället.

Vår bok ”KIOSK. Om idrott och socialt entreprenörskap” används i utredningen i ett resonemang om att kommunala bidrag i ”stuprör” inte passar alla verksamheter:

Utredningen har från flera håll hört om problem att finna finansiering för verksamheter inom civilsamhället som bedrivs över flera verksamhetsområden i den kommunala organisationen. De bidrag som finns att fördela hör till olika organisatoriska ”stuprör” och kan inte sökas av organisationer som definierar sin verksamhet på andra sätt än inom stuprören. Som ett exempel för att illustrera problemet kan tas verksamheten KIOSK i Malmö. KIOSK betyder KFUM Idrott Och Social Kunskap och är en ideell förening som sedan 2004 erbjuder fysisk och mental träning för mellanstadieelever. Verksamheten är en kombination av motion, gemenskap och undervisning om bl.a. kost, ohälsa och droger och bedrivs på skoltid i några skolor i Malmö. Som verksamhet passar KIOSK, med sin gränsöverskridande verksamhet, vare sig in i mallen för en idrottsförening, en fritidsförening eller en skolförening. Därför har KIOSK under alla år haft problem med finansieringen, eftersom verksamheten inte har passat in i de olika kommunala bidragen (Peterson & Schenker, 2015, KIOSK. Om idrott och socialt entreprenörskap).

KIOSK är ett exempel på en paradox som utredningen har noterat. Från kommunalt håll framhåller man ofta som ett mer- värde med civilsamhällets verksamhet att den utgår från behov som organisationerna fångar upp tidigare än vad kommunen gör. Sär- skilt framhålls värdet av att organisationernas verksamheter utgår från behov som i dagens komplexa samhälle ofta rör flera olika områden i samhället. Samtidigt som kommuner värdesätter detta, noterar utredningen att de kommunala bidragssystemen inte förefaller anpassade för att kunna finansiera verksamhet som spänner över flera områden i den kommunala organisationen (sid. 336-337).

Strategiskt samtal om unga för landsbygden

I februari deltog vi i ett strategiskt samtal om unga för landsbygden (UFL) på Residenset i Växjö. De strategiska samtalen arrangeras av länshövdingen i Kronobergs län, Kristina Alsér, och har målet att resurser ska användas klokt och att kunskap sprids och används.

Projektet finns bland annat på Instagram @ungaforlandsbygden och på Facebook, där idrott och landsbygd har uppmärksammats, (t ex det stora intresset för Tingsryds hockey, Lenhovda Ifs satsning på tjejer och ishockey, och hur ridklubbar genom sina ungdomsstyrelser är duktiga på att introducera och utbilda unga i styrelsearbete). Smålandsidrotten är en av moderorganisationerna till UFL, och har svarat för att uppmärksamma goda exempel i sin verksamhet.

Strategin för att nå en levande och stolt landsbygd är i UFL att arbeta med kunskap och attitydförändring. Under kvällen diskuterades hur man når unga människor och vi fick också höra flera goda exempel. Då det är viktigt att verka för en levande landsbygd på flera nivåer, på individ, organisations och samhällsnivå, är vår reflektion att kunskap och eventuell attitydförändring är viktig på kommunal nivå, för att kunna stärka landsbygden på landsbygdens premisser (och inte stadens), dvs. på kommunen behövs en organisation som vet vad landsbygden behöver för att vara välmående, och som också har mandat att verka för detta.

Nordisk konferens om insatser för socialt entreprenörskap och social innovation

I mars deltog vi i en nordisk konferens om socialt entreprenörskap och social innovation, anordnad av Nordiska ministerrådet, på Malmö högskola. På konferensen ställdes frågor om t ex ’Hur kan vi underlätta för socialt entreprenörskap och social innovation?’, ’Vilka initiativ och insatser fungerar bra?’ och ’Vilken roll spelar sociala entreprenörer i dag och i framtiden?’

Konferensen innehöll plenumföredrag, workshops och informella möjligheter till att utbyta erfarenheter med kolleger från andra nordiska länder. Huvudtalare var Mikael Nygård, professor i socialpolitik vid Åbo Akademi i Vasa, och Malin Gawell, docent i företagsekonomi vid Södertörns högskola. Efter huvudtalarna fortsatte konferensen med ett antal exempel på sociala entreprenörer och socialt innovation. Gemensamt för dessa, till skillnad från några av de som vi har funnit inom idrotten är att de identifierar utsatta grupper som genom social verksamhet ska bli delaktiga i samhället, antingen genom någon form av integration eller genom att de får arbeta tillsammans med andra som har samma ”problem” (till exempel synskadade, långtidsarbetslösa, socialt utsatta, personer diagnostiserade med Aspergers eller personer som avtjänat fängelsestraff). Inom idrottsrörelsen definieras och kategoriseras inte alltid grupperna i behov av sociala insatser lika tydligt – det kan handla om de som står utanför idrottsrörelsen, men det kan också handla om sociala insatser för de som redan är med i idrottsrörelsen.

Idrottsrörelsen som fenomen var tämligen frånvarande under konferensen, åtminstone explicit – detta trots att idrottsrörelsen kan beskrivas som en social verksamhet som åtminstone ibland utnyttjar både innovativa och entreprenöriella koncept för att kunna fortleva, och för att kunna uppfylla statens mål med idrotten. I våra forsknings- och utvecklingsprojekt har vi identifierat sociala entreprenörer inom idrottsrörelsen som är innovativa, tar risker, är förutseende, har ett socialt patos och samtidigt brinner för sin idrott. De förändrade samhällsvillkoren har öppnat upp för entreprenörer också inom idrottsrörelsen. Både Handslaget och Idrottslyftet kan ses som exempel på sociala innovationer där staten önskar att idrotten explicit ska arbeta med samhälleliga mål. Med idrotten som medel, ibland också som mål, har vi sett att andra syften än idrottsliga framträdde - som att utbilda goda medborgare, främja god hälsa eller att sträva efter ett jämlikare samhälle. På senare tid har regeringen därtill tydligt specificerat att man vill att idrottsrörelsen ska arbeta med integration och ger av den anledningen 64 miljoner kronor årligen med start 2016 som stöd till idrottsrörelsens arbete med nyanlända i Sverige (Prop. 2015/16:1 utgiftsområde 17, s. 45). Målsättningen är att idrottsrörelsen ska vara ”inkluderande och en positiv kraft mot segregation och utanförskap”.

Landsbygden är ett område som i olika sammanhang, på grund av avbefolkning, beskrivs vara i behov av social innovation, så även under denna konferens. Faktum är att många idrottsföreningar finns på landsbygden, där de delvis fyller andra funktioner än i städerna. De engagerar betydande delar av befolkningen. Allt färre personer bor på landsbygden och man behöver värna om varje individ som vill delta. Idrotten fungerar då som ett medel snarare än mål, och det är de sociala värdena som istället blir målet. Dessa mål motsvarar samhällets motiv för ett generöst skattefinansierat stöd till idrotten - folkhälsa, demokrati, jämlikhet, integration, fair play och ett barnrättsperspektiv.

Sociala entreprenörer uttryckte under konferensen att de har behov av en byråkrati som stöttar, snarare än stjälper. Utan samhällelig support finns risken att de sociala entreprenörerna blir utbrända och att detta sociala kapital går till spillo. Sätt att minska pressen och bördan för de sociala entreprenörerna är dels att samverka med andra organisationer, dels att ha flera olika finansieringskällor. Det finns en stor tilltro till sociala entreprenörer och att de ska ta vid där välfärdsmodellerna inte fungerar tillräckligt bra. De sociala entreprenörernas verksamhet ska ske på marknadens villkor, och grundidén är att marknaden ska vara självsanerande. Dåliga verksamheter ska konkurreras ut till förmån för de verksamheter som uppfattas som värdefulla. Problemet är de sociala entreprenörerna oftast bedriver ett arbete som endast på sikt kan visa upp ekonomiska vinster och mätbara effekter i form av exempelvis minskad kriminalitet, en ökad utbildningsnivå och fler i avlönat arbete.

I vår forskning om idrott och socialt entreprenörskap kan vi utifrån ett landsbygdsperspektiv konstatera att det finns mycket lite forskning i Sverige om socialt entreprenörskap där idrotten utgör ett medel. Ett landsbygdsfokus saknas helt. Stadens och landsbygdens förutsättningar är olika, vad som är ett problem i staden behöver inte utgöra ett problem på landet, och vice versa. Stadens perspektiv tar inte nödvändigtvis hänsyn till landsbygdens kontext. Idrottsföreningar på landsbygden som står för ett socialt entreprenörskap intervenerar också på andra områden än fritidens, och kan påverka förutsättningarna både för kommun och arbetsmarknad.


Bild 1. Paneldebatt med bl a. Linda Lundgaard Andersen, Co-Director, Center for Socialt Entreprenørskab, Roskilde universitet.

En längre version av denna konferensrapport finns här.

Sport Open

Projektet Idrott och socialt entreprenörskap har inlett ett samarbete med Sport Open. Några projekt som vi studerar planeras att följas som ett led i ett samverkansprojekt mellan Skåneidrotten och Malmö högskola med syfte att utveckla metoder för idrottsföreningar att med framgång möta nyanlända. Metoderna ska skapas i en process där idrottsföreningars egna innovativa idéer och strategier för att möta nyanlända utvecklas och fördjupas i samverkan med forskare vid Malmö högskola. Sport Open är samfinansierat av Skåneidrotten, Malmö högskola och Vinnova och ska pågå under perioden januari-augusti 2016.

Sport Open förväntas utveckla en bärkraftig och hållbar metodik för att hjälpa och utveckla idrottsföreningars insatser i frågor kopplat till mångkultur, integration och etablering. Först görs en kartläggning av vad som görs av idrottsföreningar idag för att erbjuda aktiviteter för nyanlända. Föreningarnas erfarenheter samlas i ett utbildningsmaterial. Materialet har idrottsföreningar som målgrupp och ska både inspirera nya föreningar att initiera integrationsinsatser samt ge råd/rekommendationer för att aktiviteterna ska bli framgångsrika.

Utveckling av kurs i entreprenörskap

Inom ramen för Linnéuniversitetets satsning ”Det entreprenöriella universitetet” (DEU), medverkar vi i Entreprenörsforum, som är en del i Tillväxtverkets satsning för en mer entreprenöriell kultur vid lärosäten, och har i samarbete med Smålandsidrotten utvecklat en fristående kurs om bl a idrott och socialt entreprenörskap för en levande landsbygd. Kursen erbjuds hösten 2016. En av kursens två inriktningar handlar om ”Idrottsrörelsens möjligheter” och ett innehåll i denna del handlar om ”hur ett socialt entreprenörskap med idrotten som bas kan främja idrottsrörelsen och landsbygden”.

Härnäst

Härnäst fortsätter arbetet med att följa, skriva om och sprida kunskap om våra socialt entreprenöriella projekt.