Nyhetsbrev SEIdrott

Nyhetsbrev SEIdrott

Om nyhetsbreven

Projektet Socialt entreprenörskap inom idrotten (SEIdrott.se) kommer i fortsättningen att ge ut ett enkelt nyhetsbrev ungefär varannan månad.

Nyhetsbrev nr 7: 3 februari 2017

NyhetsbrevPosted by Katarina Schenker Fri, February 03, 2017 14:21:52

Ringar på vattnet

Vårt projekt befinner sig nu i en brytpunkt. Vi håller på att summera de lärdomar vi gjort under de två åren som projektet pågått samtidigt som vi också ser hur lärdomarna ger effekt och sprider sig som ringar på vattnet. Vi har under projekttiden följt exempelvis Gilla vatten och fotbolls/integrationsprojektet för tjejer. Två projekt som direkt eller indirekt berört frågan om nyanländas inträde i ett nytt sammanhang.

De projekt vi följt har i många avseenden gjort avtryck. Verksamheterna har å ena sidan på ett framgångsrikt sätt utmanat idrottens egen logik till både innehåll och form, t ex åldersstrukturer, krav och avgifter, men även med avseende på organisering. Å andra sidan har det också synliggjorts svårigheter och brister vad gäller samarbete mellan ideella föreningar och kommunal verksamhet samt mellan olika förvaltningar inom den kommunala sektorn. Idrottens ingång i kommunala förvaltningar är vanligen via fritidsnämnd eller motsvarande, men ansvaret för asyl/flyktingmottagningen ligger oftast under socialförvaltning/nämnd med koppling till utbildningsförvaltning.

Kontaktytorna mellan dessa verksamheter är inte alltid enkla att etablera med avseende på integration. Lärdomarna från fotbollsprojektet för integration har spridit sig till en mindre kommun som ska försöka se över sina kommunikationsvägar och öppna upp för tydligare samverkan. Smålandsidrotten, kommunens utbildnings- och kultur/fritidsförvaltning samt fyra idrottsföreningar i kommunen har påbörjat en dialog, där Susanne Linnér också har varit med. Fokus är att ta utgångspunkt i de lärdomar som gjorts i projekten och därifrån utveckla metoder med idrottslig verksamhet som medel och bidra till korsande av samhälleliga fält och gränsöverskridande.

Det blev initialt ett mycket spännande möte som snabbt fick karaktären av öppen och kreativ brainstorming. Hur tänker idrottsföreningarna och fritidsförvaltningen kring integration, vilka former av verksamheter pågår? Hur ser arbetet ut på kommunens skolor? Finns det verksamheter där samtliga instanser redan idag är berörda? Om man tar den enskilde medborgarens perspektiv och försöker förstå vilka instanser/projekt/verksamheter han/hon möter i sin vardag, vad ser vi då? Finns det saker som skulle kunna samordnas bättre? Finns det till och med saker som i dagsläget motverkar varandra? Behöver vi helt andra former av verksamheter?

Under mötets gång föddes en rad kreativa idéer. Varför kollidera föreningarnas sommaridrottskolan med fokus på nyanlända och skolans sommarskola för språkstöd tidsmässigt med varandra, det vill säga samma veckor, samma dagar och samma tidpunkt? Istället för att ungdomarna måste välja bort det ena så finns nu förslag på hur verksamheterna kan samordnas. Trots att det är en liten kommun med lång erfarenhet av nyanlända så synliggörs initialt även här en rad stuprör i organisationen. Det finns däremot en stark vilja och ett engagemang för förändring och utveckling. Processen har startat och samtalen har påbörjat. Nu återstår att se vad som händer när kritiska dimensioner ska försöka överbryggas i samverkan där olika fält korsas.

Redovisning Familjen Kamprads styrelse och Linnéuniversitetets ledning

Den 15 november var projektet inbjudet att presentera resultaten så här långt, inför att projektet nu avslutas. Susanne Linnér, Katarina Schenker och Tomas Peterson representerade gruppen. Många projekt skulle presenteras, så det blev ett kort och komprimerat framträdande. Styrelsen hade frågor som innebar att de ville ha konkretisering och definitionen av socialt entreprenörskap. Varför inte kalla det social innovation istället? Vi sade att verksamheterna rör sig över gränserna mellan samhällets olika sektorer, vilket lyfter fram det entreprenöriella perspektivet. Vi framhöll att vi sätter ord på de sociala entreprenörernas verksamhet. Vi påpekade också att etik behövs i entreprenörskapsutbildningar.

Publiceringar

Projektets första artikel med titeln ”Sport and Social Entrepreneurship: A Review of a Concept in Progress” har nu blivit accepterad för publicering i tidskriften Journal of Sport Management. Artikeln är skriven av Daniel Bjärsholm och utgör första delen i hans kommande avhandling. Daniel har i tidigare nyhetsbrev (se nyhetsbrev 3) kortfattat beskrivet artikelns resultat, men sammanfattningsvis är artikeln en forskningsöversikt som behandlar tidigare forskning inom området idrott och socialt entreprenörskap. Artikeln kommer att publiceras senare under året i ett specialnummer som handlar just om hur idrottsorganisationer bemöter och anpassar sig till samhälleliga förändringar, varav ett exempel är socialt entreprenörskap. Artikeln kommer med stor sannolikhet att användas i Sport Management utbildningar på universitetsnivå.

Dessutom har det engelska bokförlaget Palgrave Macmillan Ltd accepterat ett synopsis för en bok om Sport and Social Entrepreneurship in Sweden, författad av projektgruppens medlemmar. Boken beräknas komma ut under 2017.

Blända

Under senhösten fick vi chansen att delta i ett inspirerande sammanhang. Under en förmiddag mötte Susanne Linnér deltagarna i projektet Blända. Hela projektidén tar sitt ursprung i sägnen om Blända. Kvinnan som stred för lika arvsrätt mellan män och kvinnor. Frågan projektet ställer sig är vilka utmaningar och strider som borde tas i dagens samhälle vad gäller frågan om jämställdhet. Projektet stöds av Linnéuniversitetet, Växjö kommun och Region Kronoberg och består av tre olika delar: en fysisk skulptur föreställande Blända, en konstnärlig workshop där unga kvinnor inbjudas att gestalta samt en publikation med fokus på Blända, jämställdhet och plats. Vårt inspel innebar att ge Bländas projektgrupp perspektiv på idrott, platser för idrottsutövande och jämställdhet. Gruppen med unga kreativa tjejer var i full gång med att planera en konstnärlig manifestation. Susanne Linnér berättade om det projekt inom socialt entreprenörskap som handlat om fotboll och tjejer med annat etniskt ursprung. Det blev en spännande dialog och ett utmanande möte både för Susanne och för tjejerna i Bländaprojektet. ”Jag är fast övertygad om att vi alla tog med oss nya tankar hem” säger Susanne. Manifestationen hamnade slutligen i Vida arena och nedan kan ni se den inbjudan som gick ut till offentligheten.


För mer information om Blända-projektet – se Linnéuniversitetets hemsida

Ny ansökan

Familjen Kamprads Stiftelse utlyste 2016 anslag för integration av nyanlända. Vår forskargrupp lämnade i november in en ansökan med titeln "Idrott och integration genom socialt entreprenörskap”. Idrotten anses spela en viktig roll för integration av nyanlända. Detta märks inte minst genom att regeringen inför 2017 avsatt 84 miljoner kronor till Riksidrottsförbundets (RF) arbete med etablering för asylsökande och nyanlända. Motiveringarna är att idrottsrörelsen erbjuder motionsaktiviteter och social gemenskap samt att civilsamhället generellt och idrotten specifikt utgör en väg in i det svenska samhället. Målsättningen är således att idrottsrörelsen ska vara inkluderande och en positiv kraft mot segregation och utanförskap.

Vår forskargrupp har i olika konstellationer studerat integrationsprojekt inom idrotten i över tio års tid. Ett specifikt intresse har riktats mot deltagandets sociala villkor och vi menar att denna kunskap är central för att förstå hur idrotten bäst kan främja integration och inkludering av nyanlända. Staten har stora förhoppningar på att idrotten kan integrera nyanlända ungdomar. Idrottsrörelsen är emellertid organiserad för att administrera och bedriva idrott för sina medlemmar. Integrationsarbetet kräver mer av idrottsrörelsen än vad den genom åren har byggts upp för. Idrotten är bra på idrott, men är den bra på integration? Vi vill analysera möjligheter och problem i idrottens verksamhet i förhållande till integration av nyanlända. Vi ser denna ansökan som en naturlig fortsättning på det nuvarande projektet. Vi vill bygga upp vetenskaplig och systematisk kunskap, både generellt om idrott och socialt entreprenörskap och specifikt med avseende på integration av nyanlända. Frågeställningar som vi vill arbeta med är: vilka är förutsättningarna för att verka för integration med idrotten som medel, lokalt, regionalt och nationellt? Vad karaktäriserar integration med hjälp av hållbart socialt entreprenörskap inom idrotten? Hur kan socialt entreprenörskap bidra till att utveckla verksamhet utifrån idrottens mål, samhällets behov och integration av nyanlända?

Kurser i entreprenörskap hösten 2016

Som tidigare rapporterats i våra nyhetsbrev har vi haft föreläsningar om idrott och socialt entreprenörskap på idrottsvetenskapliga program vid såväl Linnéuniversitetet som Malmö högskola. Katarina Schenker har under hösten fortsatt medverka i den fristående kursen om bl a idrott och socialt entreprenörskap för en levande landsbygd, som ges i samarbete med Smålandsidrotten och är en del av Linnéuniversitetets satsning ”Det entreprenöriella universitetet” (DEU). Vidare har Daniel Bjärsholm både föreläst och haft diskussioner under seminarier om ämnet med studenter vid de två lärosätenas idrottsvetenskapliga program. Föreläsningarna och diskussionerna har, utöver ett mer teoretiskt innehåll, även behandlat idrottens möjligheter att vara ett medel för att stärka människors sociala värden och ställning, inte minst med tanke på det extra finansiella stöd idrotten har erhållit av staten för att arbeta med integrering av nyanlända. Daniel har även varit med i en panel för vilken studenter har presenterat möjliga affärsidéer inom idrotten. Hans roll var att ge återkoppling och kommentarer på studenters möjliga affärsidéer, utifrån både ett socialt entreprenöriellt och idrottsvetenskapligt perspektiv.